Missfoster! Titta på tumören!

Det var Jag. Det var Ida, Pau, Jocke och Klas. Och det var Norrköping. Fredag hamnar i min dagbok, mitt noteringsforum som inte är öppen för allmänheten. Men till allmänheten säger jag; det var bra!

I torsdags blev det en sväng hem till Leo där vi efter ett tag stängdes ute på ett tak. Det var vackert och verkligen ett "jag vet att jag skulle sitta här för evigt om jag kunde-ställe" som man hoppas på att få på köpet när man till slut flyttar. I lördags fick jag samma känsla i lägenheten med Pau och Ida. Det var en flykt från verkligheten i Kalmar, eller man ska nog säga människorna i Kalmar. Det var en sann semester helt enkelt, vad ger sol och bad egentligen? Norrköping är en förbannat grå stad, lite ryssinspirerade gator med halvfärdiga vägarbeten och skrikande barn, men det gör inget. Det var anonymt och stilla, och jag skulle vilja sitta där för evigt om jag kunde. /dina