Du blir bara stor om du vågar vara liten

Nu är du fel ute igen.

2009-08-01T21:23:00.001+02:00

KLICKA PÅ MIG SÅ KOMMER NI RÄTT MINA VÄNNER.

Är du en ovän kan du bara låta bli.

Och stupar, det gör även jag till slut

2009-05-01T11:02:00.004+02:00

Jag säger hejdå för alltid nu eftersom detta uppenbarligen inte fungerar längre. Jag är bokstavligt talat rädd för att skriva här, helt enkelt för att ni är så många som gör fel i att läsa här. Jag tror att ni har bidragit till att döda min skrivarglädje. Sen får vi inte glömma de vedervärdiga textlektionerna som faktikt står för den större delen av sabotaget men som även, konstigt nog, är något jag kommer att sakna när jag tagit studenten. För jag tar den rellativt snart. Om ett år och ett år är jävligt lite. De två gånga åren har knappt gjort sig märkbara och jag sitter ofta och undrar vad jag kan tänkas ha fått ut av dem. Kunskap och tråkigheter är det för att vara ärlig ingen överdosering av. Men sen kommer det så uppenbarliga och klyschiga svaret, vänner. De vackraste människor man får för sig att man kan hitta kommer med stor sannolikhet att försvinna ur ens liv. Inte är det heller så konstigt då att jag, i min färmodligen ganska billiga balklänning, kommer att sitta bakom en buske utanför festen och gråta. Nu i skrivandets stund kan jag inte komma på varför vi längtar så till att få lämna det trygga vi har. Den där mössan gör ju ingen rättvis i vilket fall. Men svaret till det kommer jag nog så småningom på och det är som sagt ingenting ni kommer att kunna läsa om här.

Innan skrev jag "gjort" som "gört", på allvar. Se vad ni har gjort med mig. Fy fan och adjö. /dina

Min lilla arabpappa ute på vift

2009-04-28T23:45:00.003+02:00

Min pappa skulle vara en såndär vilsen människa som stiger på bussen och nästan klänger på busschauffören pga. sin rädsla för att åka åt fel håll eller missa sin hållplats. Han skulle mycket väl kunna vara en av dem man irriterar sig så ofantligt mycket på, just för att man känner att de tar så mycket extra tid vid kassan när de ska fråga de mest onödiga frågorna. Han skulle också kunna vara så ofantligt stolt av sig att han gissar sig fram, helt kör på magkänslan, och hoppas på att han tar rätt plåtburk åt rätt håll. Han skulle förmodligen också åka fel, inse det men sen inte heller röra en min utan lugnt vandra ett varv runt det kvarter han har hamnat i för att sedan gissa vidare. Med nosen uppe i vädret. Min pappa har förmodligen ingen som helst koll när det kommer till lokaltrafik, det är bara något jag känner på mig.

Min första dag i storstan och det känns redan

2009-04-16T23:13:00.003+02:00

Allt är helt annorlunda mot hur det är att vara hemma. Helt perfekt. Jag är inte redo att lämna det, inte än. Så jag hoppas att jag slipper. /dina

Jag vet inte vad jag vill säga längre

2009-04-04T00:34:00.001+02:00

Om någonting till någon. Att hålla tyst faller sig mer och mer naturligt för mig och det känns tråkig. Jag har alltid velat se mig som en människa med mycket att tycka till om. En som kanske inte tar varje tillfälle i akt att föra djupa argumentationer, men ändå skulle kunna om hon hade velat. Jag vill behöva kämpa för att hålla allt inom mig. Jag hade tyckt det var charmigt. Men jag har blivit enligt mig otroligt ocharmig. I och med det vet jag inte hur framtiden ter sig för denna blogg. Ingenting blir någonsin som man tänkt sig men i detta fallet har det nog spårat ur totalt. Jag mår lite illa just nu. Jag vet inte om det är för det knappt rörda glaset med bailies bredvid mig som sprider sin krämiga och ofta annars goda doft eller om det rent av faktiskt är tanken på det här. dinaintetina.blogspot.com. Det tål att tänkas på. /dina

Jag borde verkligen döda den haltande bananflugan på mitt skrivbord

2009-03-30T21:55:00.008+02:00

Jag tycker inte om artighetsfraser. Allra värst är artighetsfrågor som hur mår du och allt väl. Jag förstår aldrig varför man frågar så när det är så uppenbart att frågan har lika stor vikt som, vad åt du igår, och, går bilen bra. Jag avskyr artighetssvaren nästan ännu mer för man blir i stort sätt tvingad till att dra till med lögnen "bra" eller "ja allt är skitbra" när allt såklart inte är så jävla bra. När är det någonsin? Det är inte okänt att vi nordbor är de mest självmordsbenägna i världen och att bland våra top fem hobbies står att gnälla över spilld mjölk högst upp på listan. Så varför låtsas som något annat, kan man ju fråga sig. Jag har fan ingen aning. /dina

Jag skriver i berusning av vaniljyoghurt och varma blåbär

2009-03-27T18:19:00.005+01:00

Jag brukar ofta repetera en fråga till mig själv. Vad är du mest rädd för? Det är en fråga som ofta dök upp när jag var mindre och för att den inte ska gå förlorad håller jag den vid liv, för mig själv. För att på något sätt hålla koll på mig och mina värderingar. Med åren har jag känt hur jag vuxit och förändrats genom att inse och jämföra mina svar. Till exempel att spindlar är inte min största skräck längre. Kanske inte ens bland top fem. /dina

Harmoni känns avlägset

2009-03-26T10:18:00.005+01:00

För mycket agrissioner i luften. Varför är allt så splittrat? Så tydligt vilka som hör vart och vilka som trivs mindre med vem. En liten bagatell blir något i stil med katastrof. Det är ju bara en bagatell så varför söker folk efter katastrofen? Varför vill vi skapa kaos? Jag gillar inte kaos i andra former än mitt rum ostädat. Ändå har det en dragningskraft som inte går att ignorerar. Eller går det? Jag ger fingret till kaos med te eller kaffe, choklad och bok inlåst på mitt rum. Ibland på ett café, om mitt rum motsäger mina avsikter. Som idag. /dina

Katolska präster förgriper sig på barn innanför klosterväggar och söndagskolor

2009-03-21T14:31:00.005+01:00

Jag citerar Spricigo: "Gud förlåter allt, men det gör inte samhället, därför måste man gå försiktigt tillväga." I sin handbok för pedofilpräster har han skrivit råd som att inte ge sig på rika personer barn utan hålla sig till de föräldralösa. 1 700 katolska präser har polisanmälts för sexualbrott. 400 försöker undanfly straff. Det visar, enligt DN, Sãulo-universitetets nya undersökning. Jag sitter nu och förundras. Jag är stum. Vet inte vad jag ska säga. Men nog säger tystnad ibland så mycket mer än ord. Läs artikeln på: http://www.dn.se/nyheter/varlden/paven-griper-in-efter-ny-pedofilskandal-1.415239 /dina

Mindre än tusen ord

2009-03-19T22:07:00.002+01:00

Ikväll satt jag och klickade fram en ny blogg. Min "bildblogg". Den är länkad i "Du borde se"-spalten till vänster. Där ser ni bl.a. min bedårande hund Silvi och de där perfekta vännerna jag tidigare tog upp. /dina

Fascination

2009-03-19T10:14:00.006+01:00

Det är något fint med mina vänner. Jag finner ingen passande förklaring men, de är perfekta. Det borde vara en självklarhet för vem som helst att få ha vänner som mina. Alla hade mått så mycket bättre då. /dina

Paulin Elm

Nu när stormen lagt sig

2009-03-17T19:06:00.012+01:00

"Leder ibland lovsong i Två Systrars Kapell. Tror inte på någonting som kristendom eller buddah. Jag gillar att leda lovsång."

Jag har aldrig väntat mig att alla ska förstå mig och varför jag leder lovsång trots mina åsikter. Att många inte gör det rör mig inte i ryggen, faktiskt. Men det som rör är att någon nu har fått för sig att ifrågasätta om jag borde få göra det. Det som gör mig ursinnig är att indirekt, om man ska vara ärlig, har jag blivit ombedd att ta mindre plats. Helst sluta göra det jag gör. Trots att jag gör det jävligt bra. Men inte ordagrant förstås. Kyrkan värderar ju inte tro, sägs det...Ironiskt hur hela händelsen bara förstärker mina åsikter kring religion. Speciellt svenska kyrkan. Jag vill inte framstå som en jobbigt självgod person men jag tycker att de ska vara glada att jag är där och engagerar mig så pass mycket som jag faktiskt gör. De borde ifrågasätta varför de blir så förvånade av att jag står för vad jag tänker och tycker. Man borde fundera över varför det känns så främmande att höra någon tala sanning utan att vara rädd för, ja vad? Att inte känna sig välkommen? Onödigt ifrågasatt och inte minst brist på visad respekt? Just så känns det. Som tur är kan jag ta det för jag vet att jag är starkare än så. Men nästa person som sitter där kanske inte är det. Nästa person kanske faktiskt tror att den borde på något sätt backa för att andra troendes skull. Det är klart det är lättare att hålla käften då.
Det är tråkigt att det som lagts fokus på är anledningen till att jag inte är där och inte anlednignen till att jag är där. Ni som är med i kyrkan på något sätt vet att det är otroligt trevligt. Jag ska säga er att det är 100 gånger trevligare när man är säker i vad man själv står för och samtidigt kan ta del i diskussioner och få höra predikningar, utan att sugas in i det bara för att det är trevligt och sen kalla det en tro. Så var det för mig. Men nu kan jag ta lärdom kring det jag tycker är intressant och väldigt viktigt utan att känna mig sårbar.

En sista sak kring respektfrågan. Visar någon annan respekt så gör även jag det. Så enkelt är det. Jag har inte på något sätt varit respektlös mot någon i mina yttranden är det gäller religion och jag tänker hålla mig till det. På tal om det hoppas jag att du, eller ni, som anonymt går och klagar står med strut på huvudet i ett hörn någonstans. Anonymiteten tar jag som ett tecken på respektlöshet. Vänta er inte att jag lyssnar till det ni klagat på förrän ni själva kan komma och prata med mig. Med det sagt sätter jag stopp för min text. Det tog emot att skriva det här och jag hoppas att jag aldrig behöver göra det igen. /dina

Jag och min väska i Stockholm

2009-03-15T14:16:00.006+01:00

Goda nyheter! Mina praktikveckor kommer att spenderas på SVT i Stockholm. Min tärande ångest som visat sig fysiskt som psykiskt har bytts ut mot en mindre tyngd i bröstet. Jag tror att den tyngden har lagts på mor min nu. Hon gillar inte riktigt tanken på att jag ska spendera två veckor i storstaden och mer eller mindre klara mig själv. Min mamma är en naiv mamma. Mor min är en mamma som blir syrlig när jag säger att jag ska ut på krogen. Min mamma kan inte acceptera att jag är arton år gammal. Det har min pappa talat om för mig. Mamma och pappa är en bra kombi. Balans tror jag det kallas. Fint. Alltså, jag kommer att kunna lämna in den rosa och blå och gula lappen i tid trots allt. Trots motgång och vind. Tack vare Ida Petersson och Meatloaf. /dina

Trots väskan och allt

2009-03-14T12:43:00.003+01:00

Jag vet inte vad jag har tappat, men det har jag. Motivation. Nej, jag är ganska motiverad. Inlärnigsförmåga. Nej, jag är intresserad och då lär jag mig som bäst. Förmågan att uttrycka mig. Nej, den är åtminstone hyffsad. Gnistan. Ja, kanske. Nu sitter jag här med ett berg av borde-ha-gjort-för-länge-sedan-arbeten, för att jag tappat något som kan vara gnistan. Jag frågar mig, hur lyckas man förlora den? Men viktigast av allt, hur hittar man den igen?

Dom kallar mig smutser

2009-03-10T09:16:00.004+01:00

Just nu är jag allt mellan förbannad och förtvivlad. Riktigt arg, ledsen, gråtfärdig, utmattad, jag har inte kunnat sova och är allmänt frustrerad. Men mest av allt är jag något ofattbart besviken. Än så länge är det mina spekullationer som skapar storm. Jag måste lugna ner mig. Måste ta frustrationen när den är nödvändig. Men på ett hörn känns den absolut nödvändig redan. Jag är en jävel på att spekullera bra och att ofta ha rätt. Nu är det en av få gånger jag hoppas att jag har fel. /dina

Cuties only

2009-03-09T12:31:00.005+01:00

Så otrolgit mycket snygga människor det finns på bilddagboken. Jag blir helt fascinerad och kan ibland inte sluta bläddra vidare. Då framstår jag som en läskig stalker, men det handlar ju inte om det. Jag försätts bara i en trans av beundran. Och kanske avundsjuka? Det känns som om jag söker efter deras hemlighet. En böld de inte lyckats gömma med hjälp av photoshop eller misstaget att lägga ut en bild på dem rakt framifrån så man verklgien ser hur de ser ut. Äckliga. Men oftast inte alls. Oftast jävligt snygga. Jag vet inte om jag hatar eller älskar det eller om jag ens bryr mig. Jag har kanske bara brist på ämnen att skriva om. Det saftigaste hamnar trots allt i boken ingen annan får läsa. /dina

Den ska med mig i graven

2009-03-08T20:30:00.004+01:00

Detta djävulska ha-begär jag besitter, ska jag tala om för er, lär bli min död en vacker dag. Medelvärdet på Åhléns väskor ligger runt 250-500 kronor, men naturligtvist är den perfekta väskan för mig i en betydligt högre prisklass. Naturligtvis bär min soulmateväska en prislapp som viskar 995 kronor. "Bäst att ligga lågt så Dina hinner förälska sig i väskan innan hon får panik pga priset", tänkte den och visst tänkte den jävligt bra. För i fällan, dit föll jag. A har skickats på uppdraget i Växjö stad. Jag är fylld av skam och lycka på samma gång. Så det är okej. /dina

Hej ska vi knulla?

2009-03-05T15:57:00.001+01:00

Lite överdrivet måste jag trots allt säga att folk ser på ungdomar idag. Men att knulla det tycker vi om, precis lika mycket som våra föräldrar gjorde och gör. Bengt Ohlsson avundas och tilldelar oss ungdomar gratulationer med rätta. För skillnaden mellan oss och våra föräldrars ungdom är samhället vi lever i och den de levde i. Bravur kanske istället ska överräckas till Sveriges kultur och den lättsamhet den speglar på sex och andra tabulaga områden. Ungdomar har inte med tiden utvecklat en superkraft som gör dem mer vågade eller lättfotade. Det är samhällets vilja att sudda bort oskrivna lagar och behovet av att häpna och utvecklas som reflekteras i ungdomens beteende och syn på allt. Till exempel sex. Och kring samlevnad har utvecklingen bara lett till det bättre, för att uttrycka min åsikt. Sen finns det som bekant de som inte tycker att de ungas levnadsstil är anständig och rent ut sagt kanske äcklas av den. Så väldigt synd det är om dem, med tanke på vad de missar. Inte bara att de verkar vara väldigt låsta i principer, den trivsamma skaran människor de går miste om måste ändå vara den största förlusten av dem alla. För alla generationer. Den berömda sexakten i Jalla-Jalla tycks ha lagt eftertryck i mångas trumhinnor. ”Ska vi knulla?”. Just att det faktiskt var en sexakt och mellan två människor som kallar sig pojk- och flickvän verkar ha undgått dem, vilket leder till att de kanske väntar sig att grannens dotter en dag ska komma över och fråga dem detsamma. Om det hade varit så hade jag förstått fördomar gentemot oss små. Men som jag i början nämnde så är synen på ungdomar idag i alla fall lite överdriven. /dina

En fin morgon

2009-03-05T08:06:00.003+01:00

Ännu en underbar morgon verkar vilja visa sig idag! Måste våga påstå att solen bidrar till en sakta läkning av min själ, med risk för att överdramatisera detta inlägg. Men visst är det så jag känner. Vinterns mörka spår måste blekas bort och vad är då inte bättre än den naturliga vägen, med solsken och värme. Jag önskar er en, om inte solig dag, åtminstone en bra sådan! /dina

Adam, Jakob och så jag

2009-03-03T20:34:00.004+01:00

Det finns en speciell kärlek mellan människor som tillåter förödmjukelse. Mellan mig, Adam och Jakob finns denna kärlek. Dock slutar det oftast med att den som blir förödmjukad är jag. "Du kan sova utanför dörren, Dina." "Jag är ledsen Dina, whites only.." Det är okej, eftersom vi älskar varandra. /dina

EN SÅDAN

2009-03-01T16:09:00.008+01:00

"Men fixar du några schyssta brudar tills ikväll då så ringer jag om några timmar?"

Sätet precis bakom mig satt en sådan. Ni vet, ett sådant äckel med fettigt svart hår som man kan tro har överdrivet med gelevax i det när det faktiskt bara är "ren" smuts. Ni vet, en sådan som går som en grottmänniska med ryggskott. En sådan som har cirkus sju storlekar för stora byxor och en jacka tio storlekar för stor. En som har den äckliga versionen av bond-småländskan i sitt tal och som av någon anledning gärna brölar med den i bussen som om den vore något att skryta om. Ni vet, en sådan. Idag var jag så sugen på att skada en sådan så brutalt att jag förmodligen skulle åkt in i fängelse om jag hade skridit till verk. /dina

"Dina! Dina!"

2009-02-28T19:56:00.003+01:00

Gollum och jag är inte så olika på en front. Vi ser honom i Sagan om Ringen och hur han pratar med sig själv. Han bråkar med sig själv. Byter personlighet titt som tätt. Man vet aldrig när hans snälla respektive onda sida ska dyka upp. Han är av på mitten. Verkar helt sjuk i huvudet. Vi är inte så olika på den fronten. /dina

Inget rus idag

2009-02-25T22:02:00.005+01:00

Jag har varit med om det förut. Saker har satt sina spår så djupt att det spelar ingen roll hur mycket jag försöker förändra och förvräng. Det är inte längre jag som avgör vem jag är. Inte mycket kan längre hända i mitt liv som sätter allt i spinn. Inte mycket kan överraska. Så skönt och så bekvämt vissa dagar och andra vill jag plantera en fet kula i någon. För smart för att sätta den i mig själv och för snäll för att sätta den i dig. /dina

När vi höll hand

2009-02-23T20:40:00.003+01:00

När något roligt hände, när något var pinsamt eller när vi bara ville anmärka på något lite diskret så brukade vi klämma lite extra. Det var fint tycker jag. Tanken får mig att le lite då och då. /dina

Ris och ros

2009-02-22T18:06:00.009+01:00

Det var 25-års kalas för TSK idag. Skrällen drogs när kollekten inte gick till deras ändamål utan till en organisation som jobbar för att rena vatten. Johan drog en liten sketch och förde på så vis fram att fyra barn dör varje minut i brist på rent vatten. Rörande kände jag och bidrog därför med lite av det lilla jag har.
Irritation föll fram under predikan. Som vanligt ståtligt tal, väl anpassat till den äldre generationen och med en sömnig effekt hos oss yngre. Så jag kom att tänka på Oas's predikningar och hur anpassade de är efter oss unga och snygga. Deras tal fångar en och väcker åtminstone någon reaktion hos de flesta. Det är hur som helst en otrolig skillnad. Det är ännu en sak som drar ner trovärdigheten. De pratar inte om samma gud. Hade de gjort det skulle de inte ha så många vinklar och det borde inte vara möjligt att anpassa rabblet efter lyssnarna. Det som är, det är. Alla synvinklarna påstår sig ha samma gud, men pratar ändå om helt olika saker. Och om alla olika vinklar vore möjligt borde alla få ta del av dem. Eller är det presternas och prosternas uppgift att dra fram det de tycker passar och som de tror lockar folk till deras kyrka och församling? /dina

Roligt

2009-02-18T11:15:00.001+01:00

/dina

Tråkigt

2009-02-16T16:04:00.008+01:00

Det är väldigt tråkigt att fotonördarna och grafåsnorna (uppenbar överdrift) får fina praktikplatser hos alla dessa paddor till artistfotografer och hej-här-knullar-vi-med-alla-reklambyråer (uppenbar underdrift), när vi rörligbildare som inte är annat än lysande (möjlig överdrift) blir nekade gång på gång. Det skulle vara skönt att kunna säga att det är deras förlust men så är ju inte fallet. Inte än på ett tag i alla fall. Jag kom att tänka på scenen i Pretty Woman då hon sätter de fula butiksbiträdena på plats, då hon visar vad de gått miste om. Jag ska göra så en vacker dag. Då är det bland annat SVT och Baluba det blir så där jävligt synd om. /dina

Destroy everything you touch

2009-02-12T22:23:00.009+01:00

Den biorullande filmen Mammut påminde inte bara Emilia om en bra existerande låt. Det var inte bara Emilia som kännde att hon ville lägga upp Ladytrons låt på sin blogg. Jag vet inte om det bara är jag, egentligen tycker jag inte om att lägga upp musik här. Men min påhittade fanatiker, Omar, tar all min tid och ork. Textkommunikation B suger musten ur allt vad det gäller min förmåga och lust till att skriva. Denna tragedi drabbar som du märker dinaintetina.blogspot.com och därför, på grund av den tragiska och förhoppningsvis tillfälliga skrivarförakten, lägger jag upp musik den här gången. (Jag har även lagt upp "Min minut" på youtube. För att se den, klicka på "Min minut" högst upp i vänsterspalten.) /dina

En bekväm sommar

2009-02-10T20:01:00.004+01:00

Sommaren 09 tar Broder Jakob och Jag sin rivstart på Göterborgs gator. Med gitarr, sång, sommarfylla och dans blir det förmodligen den mest banbrytande och spännande sommaren på länge för min del. Inte självaste gatunderhållandet, nej. Det är den stora förändringen när jag kommer till en storstad. Det är personbytet som lockar. När jag lämnar Kalmar lämnar jag också mig själv, oftast med en lättnad till suck. De få jag känner i Göteborgstrakten hittar mig förmodligen inte om jag inte tillåter det. Det är en bekväm makt tycker jag. Jag är nämligen en av de, säkert många, som inte tycker om att stanna upp på stan för att utbyta värdelösa obekväma artighetsfraser. Det värsta är när man ska försöka smita. Det är svårt att vara artig då. /dina

På en bänk i stan

2009-02-09T16:26:00.001+01:00

Det är förvånandsvärt vilken underhållning man tilldelas genom att bara sitta på en av Baronens alla bänkar. "..Fagerström vill fortfarande smeka min pung, alltså." /dina

Grey room

2009-02-07T11:48:00.005+01:00

Utsikten från bussen imorse var grå och sorglig. Jag kände mig som huvudpersonen i en film som det var väldigt synd om. Det kändes som om flera familjer satt i soffan och såg på mig med tårar i ögonen. Vissa för att de kände igen sig i min roll. För att de tyckte synd om sig själva men använde mig som en dålig ursäkt till att våga gråta. Andra grät för att det var "synd" om mig. Jag vet inte varför jag grät men det kändes skönt. Idag var en dag på länge som jag njöt av kombinationen grått och sorgligt. /dina

Annie Björck

2009-02-05T13:19:00.003+01:00

"Han hade lagt tre igvarningar på mitt skrivbord och undrade om jag ville dela en vinare med honom och då sa jag
- Nej tack, kan du gå ut du luktar illa." /dina

Frågan är

2009-02-02T20:16:00.001+01:00

Vad ska vårt band heta? /dina

Fingrar kliar inför årets tuffaste utmaning

2009-02-01T22:18:00.003+01:00

Det är redan fest och festival i luften! Sommarlängtan bokstavligen blomstrar i mig och ångesten likaså. För hur gärna jag än vill är det uteslutet att gå på allt det fina. Hur väljer man är min fråga. Hur i helvede väljer man mellan lakrits och choklad? Vin och cider? Pommes eller Veggiburgarna? /dina

"Vi är inte sånna som i slutet får varann"

2009-01-31T19:43:00.006+01:00

Det är dags att dra en bra bit härifrån nu mina ovänner. Det har blivit för mycket som man så ofta kastar ur sig. Nu får det vara nog. Jag skiter i allt, som man så ofta säger. Men nu vill jag mer än bara säga. Jag vill verkställa! Min moster gav mig kastruller, tofflor och en 500 kroners sedel i födelsedagspresent. Jag känner att ingenting kan hindra mig. Inte ikväll. /dina

Jag kommer inte ihåg namnet

2009-01-30T10:16:00.005+01:00

De två senaste dygnen har jag lärt mig hur man använder en ölmaskin och fått spela på ett asiatiskt instrument gjort av skrot. Jag har druckit öl och lekt sanning eller konsekvens med nära och kära. Ölen kom dessvärre inte från vår fina ölmaskin och vi plockade bort konsekvensdelen från leken. Jag har lyssnat överdrivet på Bo Kaspers och Laaksos Norrköping. Jag har lyssnat på någon Lily som ger mig huvudvärk och rysninga på samma gång. Det är min ursäkt till att jag skolar idag. Ingen vidare bra sådan, det må hända. Jag kan bara hoppas att polisen godtar den när de hämtar mig med batong och pistol. /dina

Overdosing with you

2009-01-26T20:57:00.002+01:00

Jag fullkomligt avskyr när människor går runt och stinker svett. Varje dag. Hela tiden. Det är orättvist mot oss som inte har vant sig vid denna "odör". Stackars oss som faktiskt känner skillnad på svett och inte svett. Varje dag. Hela tiden! /dina

Väljer dig

2009-01-25T20:27:00.006+01:00

Som Bo Kasper så klockrent sjunger: bara tanken känns brutal, att vi en gång haft ett val.
Galet sant. Och detta val, beslutet jag tog, var ett bra val. Jag vill till och med säga att jag är stolt över mitt utmärkta val som gav ett så fint resultat. Och mitt val var inte ett dugg elakt, inte det minsta. För att inte dränka mig i ett hav av hybris erkänner jag att mängden röd som sveptes natten till idag möjligtvis inte var det bästa av mina val. /dina

Du hade tid

2009-01-22T20:35:00.003+01:00

Enligt mamma kommer jag att bli alkoholst nu när jag har nått mognadsåldern. Och jag har inte satt min fot på någon krog ännu. Finner det inte så lockande om jag ska vara ärlig och det är väll det alla vill höra. Sanningen alltså. I alla fall tills den kommit fram. Då är det inte alltid så självklart längre. När jag ställt en fråga avslöjar jag ofta mig själv med att hoppas på ett svar som jag vet skulle vara en lögn. Jag ber till något om att du ska ljuga för min skull, så att jag kan fortsätta ljuga för mig själv. Och därför ljuger jag för mamma om mina tidigare alkoholvanor. För att hon ska kunna fortsätta ljuga för sig själv. Och det där med sanningen, den kan vi alltid ta en annan gång. /dina

Flagga på halv stång

2009-01-20T19:42:00.008+01:00

Vi ska alla skämmas över att inte ha upptäckt matresterna i hennes hår som "råkat" hamna där. Men nu gjorde vi inte det. Vi ska se detta som en pik, inte bara mot Lars Kagg utan mot alla, att börja hålla utkik efter matrester. För uppenbarligen brister det någon gång och då är det plötsligt försent. Allt blir så jävla sorgligt så fort, och vi frågar oss "varför?". Sen börjar vi skämmas. Sen skriver vi ett inlägg om hur mycket vi borde skämmas. /dina

Påtal om Majks senaste

2009-01-19T19:06:00.002+01:00

Jag tog denna diskussion med mor min för ett tag sedan. Jag förklarade för henne att hennes tjat om att jag är för smal och ser ut som en brud med anorexia faktiskt bara är elakt, eftersom jag inte har anorexia och att hon egentligen säger att hon inte tycker att jag är fin nog. Då fnös hon åt mig och sa åt mig att börja äta mer. Då sa jag att hon kan börja äta mindre, och tills dess ska jag kalla henne tjock-mamma. Efter den kommentaren var jag inte henne favoritmänniska på ett bra tag. /dina

(http://donttouchmy.blogg.se/2009/january/ska-du-verkligen-ha-den-dar-tartbiten.html#comment)

Min julgran förstås

2009-01-16T19:08:00.004+01:00

Ikväll ska jag slänga iväg det gamla och skåda ett kalt golv, färdig att bära något nytt. Fast egentligen kommer jag bara att lägga undan det. Om något nytt aldrig kommer, aldrig är bättre, borde jag kanske inte riskera att förlora det som jag en gång hade. Så jag ska lägga det i mitt förråd, jag kommer att låsa, men vi får se om jag kastar nyckeln. /dina

Hallelujah

2009-01-15T20:41:00.005+01:00

Hallelujah, Jeff sjunger så fint. Skriker med hjärtat. Han säger så men vad menar han. Menar han prisa? Jag menar aldrig prisa, trots att jag säger just så. Förlåt Lasse polis och tant Ulla om jag lurat er. Min sång är inte till er gud. /dina

Sleep don't weep

2009-01-14T21:21:00.004+01:00

Sängen är inte längre inbjudande. Den är hård. Även mitt duntäcke har stelnat. Där får jag nu ligga mellan stenblock och grus. Med den tyngsta stenen i mitt bröst ber jag dig att sluta hemsöka mig. Låt mig sova om så bara för en liten stund. /dina

Livet är ett reglerbart äventyr

2009-01-13T15:53:00.008+01:00

Tanken på slumpen som något vi omringas av och utsätts för varje dag är, för mig, logiskt. Den lämnar oss helt åt våra egna handlingar men ger oss också ett ständigt återkommande av överraskningar och spänning i våra liv. Tanken på att slumpen är och förblir ett faktum, en oförutsägbar följd av händelser, är en trygg tanke. Att det är mina handlingar, andra människors handlingar, medvetet eller omedvetet, som påverkar mitt och andras liv är tryggt. Jag kan påverka min vardag för det är jag som styr ratten och ingen annan. En tjock dimma gör att jag bara ser tio meter fram. Den gör att jag får vänta och se vad som dyker upp efter elva, oavsett om jag väljer att styra åt höger eller åt vänster. Varken jag eller något annat kan bestämma vad som kommer att hända. Det är inte läskigt, det är spännande! /dina

Dags för självinsikt

2009-01-11T21:22:00.012+01:00

Med goda och smått depressiva vänner har jag ett flertal gånger diskuterat skammen som vi alla bär på. Det spelar ingen roll hur mycket någon skulle förneka det, jag skulle aldrig kunna ta personen på fullt allvar. Denna katastrofala sak jag syftar på är vår egna lycka orsakad av andras olycka. Det må låta överdrivet, elakt, du kanske till och med tänker att du är minsann en bättre människa än mig som säger så här. Men ljug inte för dig själv, inte för mig, inte för din bästa vän för sanningen kommer alltid att finnas i oss och genomsyra oss. Känslan kommer att spridas när klasskamraten talar om att denne fick sämre resultat på skrivningen, vilket ger oss bekräftelsen om att vi inte är sämst. Det kommer att hända när vår goda vän talar om att flickvännen stuckigt, för du vet att flickvännen egentlgien var ett rövhål som förtjänar sig själv och ingenting annat. Du letar konstant efter minsta sak att anmärka på, kanske skratta åt hos personen som håller föredrag för att få någon slags underhållning för dagen. Visst låter det fruktansvärt fånigt och pinsamt. Ni kan säga att jag och mina elaka vänner är otroligt naiva som tror att ni skulle göra och se på saker på det viset. Ni kan det, men jag skulle aldrig någonsin tro er. Sanningen är lika öronskärande när det gäller det motsatta. Jo det är den faktiskt. /dina

Dina Grey

2009-01-11T15:48:00.008+01:00

Jag vill vara som Meredith Grey, på nästan alla sätt och vis. Jag vill ha de där skumma asiatögonen hon får när hon blänger på någon. Hennes sätt att gå med hennes väldigt taniga kropp som jag liksom inte riktigt förstått mig på ännu. (Hon jobbar minst 80 timmar i veckan, super så fort hon har chansen och äter pizza i mängder. Om inte pizza tar hon något av Izzies bakverk.) Jag vill ha just de kärleksproblemen hon har med McDreamy. Och jag vill ha en Omaley som älskar mig och som låter alla andra veta det utom just mig. Jag skulle föredra att min mamma inte fick alzheimers, men hon skulle gärna få vara en legendarisk kirurg. Och jag vill ha en kines vid namn Christina som min bästa vän. Christina är fullständigt obegrilig på alla håll och kanter och har ett platt ansikte. /dina

"Vad fan gör du här?!!"

2009-01-03T13:11:00.004+01:00

Som i en saga stod han plötsligt där. Tillfället påminde om sådana filmer där allt är superomantiskt och man önskar att det kunde hända på riktigt. Ett stort leende och en packad väska i handen som visar att han är där för att stanna. Det kunde ha blivit hur fint som helst, det kunde det. Istället blev det lite pinsamt, klantigt och inte alls så fint som det kunnat bli. Ett bevis på att det inte är tillfällena det är brist eller fel på i vardagen. Det är vi som inte kan hantera dem. /dina

Gott nytt år

2008-12-31T22:21:00.001+01:00

Ha ett gott nytt år allihop. /dina och Oas

Kan jag tänka mig att göra det?

2008-12-27T23:16:00.003+01:00

För dig Navid känns det som en självklarhet så här på rak arm. Så jag ska tänka på det. /dina

I'm an unfaithful bastard

2008-12-27T00:30:00.005+01:00

Fem böcker på samma gång och jag vill bara ha fler. Det är fel och dåligt och slött men jag gillar känslan av en nyinköpt bok. Och jag älskar att börja läsa i en nyinköpt bok. Jag tycker också om att läsa i en sliten bok. Jag tycker om att ha en eller två i väskan. Jag tycker om att köpa nya böcker och börja läsa dem, slita ut dem. Att sitta mot min oranga vägg och slita är bäst. Jag tycker det är snyggt med färdigslitna bokryggar som står uppradade på min hylla. Men jag gillar inte tanken på att läsa om dem. Och på tal om ingenting, har insett först idag att julrean är en stor besvikelse. /dina

Stolt dotter

2008-12-26T00:45:00.003+01:00

Far min har gjort det igen. Han har åter igen fått mig att se det fina hos honom. Fina pappa har efter fem dagars vandalism (småstenkast på rutor, insprång i restaurangen, allmänt äcklig närvaro) tagit tag i en av skitungarna, glasögonfittan, och skrämt skiten ur honom. Bokstavligt talat. Och nu vågar sig inte någon av dem i närheten igen. Personligen skulle jag sett det här som en seger. Jag ser det som en stor vinst. Jennifer förstår hur mycket man borde hata Lindsdals ungar och det gör jag till fullo. Men pappa är mer förståndig än mig. Han ser det som en förlust. Han vill, trots allt, att de ska kunna komma utan att vara rädda. Han ser det som ett oansvarigt drag från föräldrarnas sida (inte glasögonormens, han sprang driekt till farsan som hoppade på min farsa. Fega äckel.) att inte med barnen komma och be om ursäkt. Han ser det som en förlust att inte kunna förlåta dem. Jag ser det som en förlust att inte kunna vara där och bränna dem med en cigarettfimp. /dina

I brist på ord

2008-12-25T13:59:00.001+01:00

/dina

I will never love you more

2008-12-24T00:00:00.002+01:00

...Det hon sa, fast tvärtom. /dina

Lite tradition är fint

2008-12-23T16:54:00.005+01:00

Vem sa att en gnutta konservativitet är av ondo? Fått känslan av mycket irritation och motarbetande när det kommer till julfirandet som faktiskt är imorgon. Till skillnad från mig som väldigt mycket ser fram emot julafton, som har haft en positiv inställning till de dagar som nu varit innan jul och har samma inställning till dagarna efter, är det snarare en bitterhet i luften från så många andra. Vissa väljer att köpa pizza tre julafton i rad, min kusin tror att julen blir en katastrof om hon och pojkvännen inte får fira den som de planerat, andra säger att de rent utav hatar julen. Köp Capriciosa som ersättning för julbord om det smakar bättre, men gör det med glädje istället för ett fjantigt försök till att verka alternativ och tuff. Var inte dum och tro att julen är något annat än vad vi gör det till. /dina

I'm in love with your brother

2008-12-21T21:36:00.002+01:00

Jag har otroligt tråkigt idag och jag njuter så väldigt mycket av det. Fattas bara ligg och cigg. /dina

2008-12-20T15:57:00.003+01:00

Pappa är hur sämst som helst men samtidigt lyckas han vara så gullig. Jag satte ihop de nya vardagsrumsborden som en liten före julaftonjulklapp, eftersom jag själv inte kunde hålla mig från att se hur det skulle se ut. Så jag ber pappa gå upp och titta på tv i deras rum så jag kan få vardagsrummet i 10 minuter, fixa och pilla med det sista. Okej säger han. Jag fixar rummet.
Det blev fint. Huvudsaken var att få bort vårt fula runda bord som bara mamma lyckas se något charmigt i. Det blev faktiskt fint på riktigt nu och jag ropade ner pappa för att komma och se. Han tittar in i rummet, sen tittar han på mig och ler. Jag såg det direkt, han hade tjuvkikat. /dina

Nej, skjut mig

2008-12-19T20:25:00.002+01:00

Dags att vara öppen nu. Dags att säga som det är, med allt och alla. Nej, nej. Halvdana sanningar som gör alla glada, gör alla glada. De flesta. Inte problemet just nu. Problemet: hur slutar man vara förståndig och hur slutar man ljuga för andras skull? Hur slutar man vara snäll och söt och en lögnhals när man, liksom, inte har lust längre? Det är mitt problem. Vafan är ditt? /dina

Nyp mig i armen

2008-12-17T18:21:00.004+01:00

Teaterlektionerna gav mig ett minnen. Ett lite suddigt, "...jag tillhör ju den coola gruppen.." vet jag att jag hörde. Jag vet också vem jag hörde det ifrån. Jag hamnade till min förfäran framför henne och hennes vän på 401 idag. Jag säger förfäran, inte för att jag bryr mig om henne..Vad heter hon nu igen? Jag säger förfäran, för hon ser precis likadan ut som hon gjorde för 8, 9 år sedan. Inte för att jag bryr mig om hur hon ser ut. Men jag lovar att jag hamnade i min 9 år gamla kropp igen den bussresan. Mullig, störst, okontrollerat hår och fulast kläder. /dina

För att citera vad jag tänker men inte säger

2008-12-10T15:28:00.003+01:00

"O ja det är verkligen förskräckligt synd om dig. Omg vad det är synd om dig. Jag vill gråta för det är så synd om dig men inte för den anledning du tror, nej. Jag vill gråta för det är synd om dig för du tror att det är så jävla synd om dig när det verkligen inte alls är synd om dig någonstans. Jag vill liksom slå dig hårt, så synd om dig är det. Brrr, du gör mig så helvetes förbannad. I'll kill her, för att citera Soko." /dina

Fin

2008-12-08T14:04:00.002+01:00

Jag bryr mig inte om vad ni tycker, speciellt inte vad Caldwell tycker, för Jonas Karlsson är bland det smarrigaste mina ögon har skådat and that's it. /dina

Den gamle erfarne kirurgens ord

2008-12-06T11:07:00.001+01:00

Man kan inte sy ihop ett infekterat sår. Det måste få förbli öppet. Annars syr man in infektionen.

Även din mamma

2008-12-04T21:14:00.008+01:00

Det låter tragiskt, att säga att man är sexberoende. Sex addict- engelskan förskönar det inte som det så ofta gör med annat. Tar möjligen bort lite tragik, håller kvar större delen av den. Patetiskt, perverst, läskiga gubbar, Kvarteret Skatan-Gun, våldtäkter, oönskade barn, aids, död. Någonting i mitt liv och min uppväxt har gjort att dessa ord dyker upp när jag associerar till sexberoende. Jag tycker skulden ska läggas på föräldrar som lagt sexprat i vårt tabufack redan från födseln. "Inga sådana ord! Vi har ett barn i rummet.." Skulden ligger även hos människor som lever i celibat och andra människor som talar om dem som om de gjorde något vettigt. För det gör de inte, faktiskt. Skulle människan dö ut på denna jord är sannolikheten större att det är tack vare celibatsapiens än något annat.
Sexberoende låter tragiskt men är det det? Och i så fall, är inte alla människor tragiska? Är inte alla människor sexberoende? Jo, det är ni era smygfuckers. Allihop. /dina

Från förtvivlan till mycket bättre

2008-11-30T19:20:00.008+01:00

Bussen var 20 minuter försenad. Det är aldrig okej att bussen är försenad så pass mycket efter ett gympass. Tapper som jag ibland kan vara bet jag ihop, jag började alltså inte bråka med de två tanterna bredvid mig som odiskret kikade åt mitt håll med avsmak, viskade. Det duggade, bilarna tycktes alla ha alldeles för starkt ljus och jag funderade över om det skulle dröja innan jag såg normalt igen. Min ipod var urladdad.
401an dyker till slut upp men den lyckan hann jag knappt känna av då jag ser att busschaffisen försökt få med en fet grekisk familj plus de flesta av Lindsdals fjortisar i en och samma buss. Nu var jag bara förtvivlad, att gråta en skvätt kändes inte otänkbart. Raseriet kom tillbaka när jag skulle finna ståplats, vilket det knappt fanns något av som sagt. Våra nya bussar här i Kalmar har en tvåsätesplats precis bakom chauffören och den är såklart menad att vara till för två personer, om personen inte är två i en så att säga. En anorektisk brunett höll tyvär inte med om det utan ansåg att hon minsann hade rätt att bre ut benet lite extra medan vi andra trängdes som upprätade sardiner. Så jag satte mig på hennes ben. Ja det gjorde jag och det kändes bra.
Sen fick jag ett sms, det löd "vill du vara min?". Allt blev plötsligt mycket bättre. /dina

Tänker just nu

2008-11-25T22:10:00.002+01:00

Leder det någon vart att tänka på hur det hade kunnat bli om inte, hur det kunnat vara om man istället gjorde eller om man aldrig någonsin hade...? Nerbrytande eller nyttigt? Till viss grad, inte alls? /dina

Förlåt i förväg

2008-11-24T18:47:00.006+01:00

Budget och sådat supertrist har aldrig någonsin varit min starka sida ok, jag erkänner. Men nu får faktiskt ingen komma med kommentarer i stil med att jag får skylla mig själv för jag mår inte alls bra över detta. Snart börjar julklappssäsongen och jag kommer inte att kunna handla några klappar. På riktigt. Efter återbetalning av lån och faktura så är pengarna slut redan innan månaden har börjat. Därför säger jag detta och jag vill att mina vänner som jag brukar byta julklappar med tar det på allvar: köp för sjutton ingen present till mig, för som sagt så jag kommer verkligen inte att kunna ge något tillbaka. Kom ihåg att jag älskar er trots att det inte ligger något paket med en julhälsning från mig under barrträdet i år. /dina

Jag hatar icke köttätare som hatar köttätare!

2008-11-22T10:37:00.004+01:00

På den senaste tiden har jag samlat på mig en mängd med irritationer och det börjar bli tungt nu. I vanliga fall hade jag kunnat skriva ner det i min oelektroniska dagbok men vad gör man när den är full? Jag frågar mig själv, vad vågar jag skriva här egentligen? Ingenting i stort sätt. Ni skrämmer mig. Jag väntar på den dagen ni inte gör det. /dina

"Jävla cpafrikabarn"

2008-11-21T23:59:00.000+01:00

Jo det stämmer utmärkt på dagens tillstånd om jag ska vara ärlig. Så Annie, du var inte helt ute och cyklade idag under engelskan. FYI, jag dygnade för första gången i mitt liv natten till fredag och kommer förmodligen inte göra det igen. Fick under nattens gång en egen uppfattning om Lars Kaggs kår, inte positiv. /dina

Black in anti-black

2008-11-19T19:31:00.003+01:00

Jag gick aldrig på maskeradfest under halloween. Jag var bjuden men saker kom i vägen och nu får jag förmodligen vänta ett år tills nästa tillfälle kommer för att klä ut mig, till nazist! Tror att jag skulle vinna priset för läskigaste utstyrseln. /dina

Fransk ska och körsbärsvin

2008-11-16T20:03:00.006+01:00

Sjukaste söndagen i mitt liv har ägt rum idag. Det slutade med att Ida fick en fin svampfrisyr, jag fick en stor hög med jag-borde-gjort-för-ett-år-sedan-skolarbeten och en fet huvudvärk. Misstänker även tinnitus i mitt vänstra öra. Helgen har över lag varit bland de knäppaste. Jag tycker att vi alla borde ha fler sådana helger. Men nu till krisfrågan, vilka huvudvärkstabletter är bäst? /dina

Fråga Ida om sex och samlevnad

2008-11-12T23:00:00.004+01:00

Ida ska stå för en del av sexspalten hos K-ramp. Jag hoppas på egna erfarenheter-historier och sånt för det är det enda riktigt intressanta. Det ska vara ärligt, allt ska läggas fram och det ska vara dirty! Det fina är att jag tror Ida fixar det, hon må inte vara en 07a;are men hon har staken. Nu återstår det bara att visa den. (k-ramp.se) /dina

Tsatziki

2008-11-11T22:10:00.005+01:00

Samuel Haus har vuxit och blivit galet snygg. Frågan är om han trots det kan få brudarna på fall. Frågan är om man inte skulle känna sig som en pedofil, det är ju ändå Tsatziki. Undrar om han föredrar att man kallar honom vid hans riktiga namn i sängen eller om det är Tsatziki som gäller. Påminnelsen om hans storhetstid kanske är en riktig turn on. Undrar om Tsatziki lyssnar på hiphop. /dina

Nu gråter Jennifer

2008-11-10T19:09:00.002+01:00

"Patetiska kossa!" - Får man skriva så, anonymt, och samtidigt tro att man själv är något annat? Kan man tro det? /dina

Tysk pop ska vara tyst pop

2008-11-10T18:55:00.003+01:00

Hoppade just upp någon tysk röst och det lät förfärligt. Inte fint någonstans någon gång i någon ton. Blev för någon dag sedan tipsad om sidan lastfm.se och den är verkligen skitbra. Tills tyskan kom. Med detta menar jag absolut inte att jag har något emot tyskar som individer, bara deras språk. Men o andra sidan kanske jag ska börja med personangrepp på riktigt och se om läsarsiffrorna ökar ytterligare. För det var precis vad de gjorde efter min inte-hata-inte-älska-förklaring. Intressant! /dina

Låt oss tala klarspråk

2008-11-08T17:06:00.005+01:00

J Thang, jag och min klass hatar inte dig och dina girls. För att hata måste man älska och vi älskar er definitivt inte. Men sanna mina ord: du lämnade Lars Kaggskolans stolthet den dagen du lämnade Mp07a. (Min vän sa till mig igår att J trodde vi hatade dem, så jag ville förklara mig.) /dina

Ben Folds feat. Regina Spektor

2008-11-08T16:04:00.002+01:00

You don't know me

Datorn och kärleken

2008-11-04T21:39:00.008+01:00

Ligger här och funderar kring begreppet kär med en kokhet dator i knät. Det gör snart ont. Förstår inte hur det kan bli så varmt. Börjar se en likhet mellan varm dator och kärlek. Orkar inte rabbla upp en stor text om det. Men det lyder lite kort om hur det är att äntligen få sitta med sin laptop i knät, att vara kär. Sen blir det varmt och mysigt i knät, att vara i ett förhållande. Sen blir det lite väl varmt kanske men man håller ut, förhållandet blir fesigt. Sen gör det ont och dina lår börjar få brännskador, att inte vilja ha ett förhållande längre. Låren svalnar medan datorn är på laddning, att ta en "paus". Sen börjar det om igen. Nu gör det ont. Bäst att ladda batterierna inför valvakan inatt! /dina

Den intelligenta värktabletten

2008-11-03T17:20:00.018+01:00

Befinner mig i ett vad många skulle kalla kentstadie. Mina närmsta föredrar att kalla mig bitter. Är det så konstigt då, kan man fråga sig. Det är inte ett dugg konstigt då skolan verkar finna ett visst nöje i att klämma in eleverna mellan alla världens skolarbeten. De pressar sen vidare då de tror att trycket kan göra oss till oslipade diamanter när allt de i själva verket lyckas åstadkomma är ångest, migrän och alkoholism. Det vi kan göra åt saken är att häva Ipreen och be gud om styrka...Yea, what a relief. /dina

40 ögon/dag

2008-10-21T23:09:00.007+02:00

Imorgon är det dags för mig och klass mp07a att ta bussen till Stockholm. Och 07c. Dock ser nog fler än bara jag resan som med klass 07a och inte 07a och c. De är ett överflöd och kommer förmodligen stå för irritationsobjektet de kommande tre dygnen. Kommer ni ihåg inlägget där jag nämnde citaten från trafikantkunskapen? Mhm..
Jag åker i helgen vidare till Göteborg för några dagar men på lördagen hoppas jag att ni svarat på nedanstående frågor. Ni är i genomsnitt 20/dag som läser, mer än så vet jag inte. Tråkigt, kan jag tycka.

1. Jag säger cigarett och du säger..?
2. Jag säger religion och du säger..?
3. Jag säger yrke, inriktning och du säger..?
4. Jag säger GossipGirl och du säger..?
5. Fitta eller framstjärt?
/dina

Det är OK, faktiskt

2008-10-20T20:18:00.005+02:00

Det var som om han fick ett helt nytt ansikte, en helt ny hållning och den för några sekunder sedan glada blicken gav mer känslan av ihålighet än glädje. Min vän brann mitt framför ögonen på mig idag, jag såg det trots försöket att inte röra en min. Jag förstår inte. Säg någon som inte rör en min när allt står i lågor. Varför tror man att det inte är okej att ha ont? Jag ville ta brandsläckaren och göra min plikt, men jag kunde och kan fortfarande inte så länge han inte säger var han har gömt den. /dina

Min treenighet

2008-10-15T17:29:00.011+02:00

Rubriken på min fingertopp tills imorgon lyder: Sverige är en mimikry. (Oftast insekter som efterliknar starkare arters utseende för större chans av överlevnad.) Det är så jag ser Sverige. Snacka om antipatriot. Men även om jag nu skulle känna för att bli patriotisk är jag kluven. Jag vet inte vad jag skulle säga om ni frågade var jag kommer från. Jag är en splittrad själ, en hamburgare med allt och lite lite till. Inte en enkel cheesburger eller Big Mac, jag är båda två. Det är faktiskt inte så roligt att behöva dra den långa förklaringen "Mamma är finne, pappa är föredetta pyramidbyggare, stackars lilla barn"...Ni vet, kinesramsan fast ändå inte. En shyst blandning men jag föredrar det enkla. Att kunna säga var jag kommer från utan att veta riktigt själv är inte enkelt. Lite sorgligt. /dina

Allvarligt talat

2008-10-14T18:45:00.006+02:00

Mitt rum är mitt rum. Det är ett vakuum där bara jag kan andas, där bara jag får andas ut och det är ett utav de få ställen jag får vara ifred. Med min hund. Min hund får också andas här och vara här, med mig. Utan mig om hon så vill. Men faktum är att min hund innebär inte mamma, inte pappa och definitivt inte lillebror. Tycker inte att jag är allt för otydlig med det sagt. /dina

Barnfobi, typ

2008-10-12T15:43:00.012+02:00

Jag vet aldrig riktigt vart jag har dessa djävulssinnade minimänniskor. För enkelhetens skull går jag alltid ut med att jag hatar dem, och det gör jag oftast i mildare grad. Hata är ett egentligen för starkt ord men att ta något som är för svagt och som riskerar att jag på något sätt blir inblandad i bekantskap med barn,- nej tack. Sen finns det alltid undantag som med allt annat här i livet. Ta mitt kusinbarn M som ett exempel. Bedårande liten, rund och cirkus 50 mil ifrån mig. Jag har aldrig träffat killen men bilderna jag fått se strålar en övertygelse om att vi hade varit goda vänner. Det kanske vi blir.
Varför denna syn på de små? Jag funderade för bara någon vecka sedan varför jag egentligen känner som jag gör. Men i fredags blev jag åter igen påmind och jag kan med samvete hålla fast vid min åsikt. Jag och Hanna skulle i ett förbannat tillstånd filma klart vår dokumentär hos P. Bella och däromkring. Allt gick bra tills vi var tvungna att ställa enkätfrågorna. Lindsdal har ett fjantigt folk som slänger sig i närmsta törnbuske om de så måste, bara för att slippa kameran. Vilken tur att precis intill Lindsdals centrum ligger en skola för Lindsdals cpbarn som inte alls är cp i någon annans ögon utom mina (?). Tydligen. Men det var jävligt tur just då för de enda som ville synas och höras i vår dokumentär var flickorna/pojkarna och tjockisen utan framtänder. Vi ställde frågorna, filmade dem och gav dem svar de skulle säga. (De har uppenbarligen inte lärt sig att tänka och tycka själva ännu.)
Det finns inget "jag hatar barn för att de är korta" eller "jag hatar dem för att de äter snor", jag trivs helt enkelt inte i deras närvaro. I fredags fick jag det bekräftat. Jag mådde inte alls bra efter de timmarna, inte alls. /dina

Se upp för dårarna, dårarna stängs

2008-10-10T08:51:00.003+02:00

Den är bra, filmen. Har egentligen ingenting med klippet ovan att göra, jag ville bara få det sagt. Men se klippet och tala sedan om ifall du skrattar lika mycket som jag nyss gjorde. Ni vet, så pass att det gör ont i magmusklerna. Visst blir man ändå inte förvånad? Kina har ofta en tendens att sticka ut ur mängden. Det kanske är Japan som tar priset. Same country different name kan jag tycka. /dina

Bläck

2008-10-09T20:04:00.011+02:00

Jag gillar det. De nakna är uppriktigt sagt fina bilder medan pubisklippande streckgubbe har det.
Ångest börjar ta sin form. Beslutsångest. Annie har sin text på latin, jag har kvar tankar kring serien. /dina

Dagens skräll

2008-10-09T19:58:00.004+02:00

Jakob köpte och åt två cheesburgare på McDonalds idag.
Grejen är, jag gjorde det inte. /dina

Och vad ska du bli när du blir stor?

2008-10-07T22:23:00.016+02:00

Jag var så nöjd. Hade gått och ruvat på den repliken tills det perfekta tillfället skulle dyka upp. När det kom skulle jag släppa bomben och klämma dit honom. Shan var en kaxig liten kille på den tiden. I femte klass tror jag bestämt det var och när jag säger liten menar jag kort. Nu i efterhand inser jag att bomben inte alls släpptes vid ett "rätt" tillfälle och att kommentaren förmodligen var onödigt elak. Men ung och ivrig som jag var varnade inte onödigt-klockan i mitt huvud så jag reste mig upp, klappade honom på huvudet och sa det. Inte helt oprovocerat såklart, men det spelar ingen roll för blicken i hans ögon sekunden efter fick mig att ångra allt och lite till. Så liten, så oskyldig. Ja, liten i alla fall.
Jag såg honom senast idag när jag väntade på bussen som skulle ta mig till Lindsdals gråa centrum. I fredags var faktiskt första gången på länge som jag såg honom. Det var på gymmet och ja, liten är inte längre rätta ordet för vår Shan. En aning kort, dock med muskler som säkert skulle kunna få mig att äta upp det jag skamligt nog sa. Jag skäms. Men det som är förvånansvärt är att jag inser det först nu, sju år senare./dina

"Är det inte något du vill berätta?"

2008-10-05T14:59:00.005+02:00

Shit. Nu är jag stekt, bränd, förkolnad. Jag visste att den här dagen skulle komma. Men so what om mamma får veta att jag röker? Jag har sagt det innan, jag vill att hon avslöjar mig. Jag vill få det överstökat. Lustigt att halsen sväller som den gör och att hjäratat i dunderfart sätter sig i halsen. Det blir faktiskt svårt att andas. För att dölja mitt förvridna ansikte låtsas jag fortsätta läsa i Artemis Fowl. Hon är inte övertygad, så jag fortsätter med
"Jag vet inte vad du pratar om..harkel.."
"Jag såg en förpackning i din väska igår kväll."
Fan, vad ska jag säga egentlgien? Jag kan knappast dra historien om att den tillhör Linus för anda gången.
"Jag menar, du har ju ingen pojkvän heller. Klart jag blir förvånad.."
Det är här jag blir nollställd.
"Är du med barn?", säger mamma.
Med ett fånigt belåtet flin säger jag
"Hihi, nej jag är inte med barn."
Lättad drar jag igång en annan historia än den om min rökarperiod. Men jag vet fortfarande att dagen kommer då jag får avslöja min synd. Jag vill fortfarande att den dagen kommer, inte idag bara. /dina

Jag önskar att jag kunde, men jag vill inte

2008-10-04T19:56:00.001+02:00

/dina

Rikard Ferreira Pinho

2008-10-03T17:36:00.019+02:00

Rikard och jag träffades för snart ett år sedan på Oas nyårsläger i Skene. Men vad jag minns sa vi inte ett enda ord till varandra under de där dagarna. Jag kanske snarare borde säga att han träffade Amanda där, och genom henne träffade han Elin. Där tog det stop. Antingen av en slump eller så är Elin helt enkelt för kass på att presentera folk. Inte förrän cirkus nio månader efter Skenebesöket säger Rikard och jag "Hej, hur mår du? Jag mår bra.." och sen dess har det rullat igång lite smått.
Det är löjligt vad man missar genom att vara asocial och tråkig. Jag kan inte skylla allting på Elin. Jag kände faktiskt så just då, att det räckte. Det hade blivit för mycket nya nunor under en tid och jag var nog pretty omöjlig att komma närmre, om man nu ville det. Hur som helst har jag den senaste tiden försökt rikta in mig på att vara tacksam för saker. Som kristna visar gud tacksamhet försöker jag vara tacksam och se det positiva, utan Gud-delen. Det borde väl funka? Istället för att visa en gud tacksamhet för en ny vänskap känns det mer realistiskt att rikta den tacksamheten mot, i detta fall, Rikard.
Tack Rikard, tack. /dina

Inte värt att läsa

2008-10-03T09:02:00.004+02:00

Igår startade jag min träning. Det kändes jävligt bra och det gör det även nu dagen efter. Träningsvärk är den bästa värken, som Walter sa på bussen hem. Fin kille. Påtal om fin och kille, upptäckte det stora urvalet av godis inne på gymmet. Ögongodis alltså. Fina killar, fina män. Om 30 minuter ska jag och Hanna infinna oss på Friskis. Träning, sola, basta och sen Pride and Predjudice på engelskalektionen. Min dag ser lovande ut! Notera detta. /dina

Johan Palm

2008-10-02T09:10:00.002+02:00

http://www.youtube.com/watch?v=urakrRKSV_g
Fantastiskt genialt och allt vad man kan kräva av en färdig artist. Fysatan för att han gott i Idolfällan. Hoppas han lyckas stå emot försöken i att forma honom. Hoppas han drar illa kvickt innan hans hjärna förpestats. /dina

Än så länge

2008-10-01T21:22:00.009+02:00

Han sa så, pappa.
"Nu är internet inkopplat hos dig än så länge."
Jag vet inte vad han menar med än så länge, ingen vet. Jag vet inte om jag borde veta eller om jag vill veta. Än så länge... Menar man inte då temporärt, för tillfället? Att mitt internet kommer att tas bort, igen? Brr, scary. Men tills dess, tills än så länge visar sin innebörd skall jag försöka ta tag i denna blogg. Det är lite torka, jag vet. Brist på tankar. Jag har slutat tänka. Flyter med strömmen, går under beteckning nobody och hatar i tysthet fjortisniorna som åker samma buss som mig, 7.44 . Lindsdal är för övrigt okej. Min hund har fallit i depression. /dina

Adelgatan 6 gets history

2008-09-27T08:13:00.004+02:00

Vaknade med en pirrande förväntan i maggropen imorse. Jag kunde omöjligt somna om redan klockan åtta, jag fyller inte år, så jag kanske vill komma härifrån trots allt. Jag tror det. Inom snar framtid kopplas internet ner och då är det allvar. /dina

Står still ett litet tag

2008-09-24T21:09:00.006+02:00

En scen där en person står still i ett hav av hyperaktiva människor, människor som springer kors och tvärs precis som om de vore i trans. Maskiner programmerade att komma till sitt mål snabbast möjligt för att sedan få ett nytt uppdrag. Jag var en av dem, tills jag stannade upp och ställde mig bredvid personen som står still. Kortslutning kanske. Jag vet inte på grund av vad, jag vet bara att jag måste stanna och vara stilla. Ni ser otroligt bekymrade ut, lite lustiga från vårt perspektiv. Ni kämpar så hårt för något men när jag frågar er så är era svar att ni inte riktigt vet för vad. Det ser ut som för era liv. Är det för era liv? Mitt liv? Jag vet att jag måste in bland er snart igen, kämpa. Men först ska jag läsa några sidor ur min bok om vättar och troll. /dina

Ingen sa

2008-09-23T17:23:00.005+02:00

att bland det sorgligaste som finns är att packa.
att packa sitt rum skulle visa sig vara det mest psykiskt nedbrytande.
att de finaste av minnen skulle dyka upp i varje hörn, i varje byrålåda, i varje hylla.
att det man förträngt och lyckats förtränga plötsligt skulle visa sin fulla existens.
att man inser att efter att man packat och slängt saker att det inte bara var saker.
att man efter att ha plockat ner sina hyllor skulle sitta med halsen fylld med gråt och fördärv.
att man efter att ha skrivit en lista på vad ingen sa skulle gräva upp de där sakerna igen, behålla dem. /dina

Början av granskning A Schulman

2008-09-20T19:33:00.003+02:00

"...och vem är det egentligen som är självupptagen herr hästansikte?"
Elakheter går alltid hem hos läsare, lika självklart är det att det dimper ner elaka svar i kommentarspalterna. Jag tycker att lite mer ilskna kommentarer är okej, rent av roande oftast, så länge det inte är någon som passar på att utnyttja sin möjlighet till att vara anonym. Då vill man gråta, stackare. Utdraget ovan skrevs tyvärr av en anonym, en arg sådan och jag tycker det är synd att personen i fråga inte skrev sitt namn. Visst hade det givit mer styrka och självsäkerhet i orden "herr hästansikte", då? Mycket roligt val av uttryck måste jag få säga. Cred till dig din fega jävel. /dina

Calle

2008-09-20T18:49:00.003+02:00

Jag kanske bara har dålig smak, tänker mig att det är vad jag kommer få höra efter detta inlägg. Men nej, efter att ha läst mer av Calle känner jag snarare besvikelse än bekräftelse på alla de lovord jag fått höra om honom. Jag kanske förväntade mig för mycket, vilket jag också säkert kommer att få höra. Men fan, han kan skriva bra men kräver inte innehållet en viss standard? "Jag och min gudson" känns, om ni frågar mig, inte speciellt givande. Ni frågar inte mig, kommer ni vilja säga nu. Nej jag vet, men jag sa om. Håll i hatten Alex, du är nästa under bevakning. /dina

The Schulmans

2008-09-18T19:01:00.001+02:00

Bröderna, journalisterna, the Schulmans, har jag inte så mycket att tycka om ännu. Vad jag hört ska de vara briljanta, genialiska ja, helt fantastiskt duktiga. "Sveriges bästa" citerat Joel idag under textlektionens mest passiva stund. Även Signe och Jennifer har sagt något i samma stil om dem, the Schulmans. Vi får se. Jag ska studera, granska och så får vi sen se. Jag återkommer. /dina

Jag tror inte på gud, jag tror på Betnér

2008-09-18T14:03:00.002+02:00

"När kyrkan tyckte det var rimligt att bränna häxor så gjorde vi det. När kyrkan gillade att tortera folk i Spanien så gjorde vi det. När kyrkan sanktionerade folkmord på varenda Indian i hela sydamerika så hejade vi på. Kyrkan ber inte om ursäkt. Kyrkan ändrar sig ibland. Men det blir ingen stor sak av det. Om tusen år kommer kyrkan säkert gilla både abort, kvinnor och bögar och då kommer vi inte prata mer om det..."

Var lite shyst och skriv under: http://www.namninsamling.se/index.php?nid=2375
om du tycker att man ska få sjukskrivas vid barns bortgång. Svar ja, hemskt mycket ja. /dina